Fjällräven Center (f.d. Swedbank Arena)

»Bilder från Swedbank Arenas premiärkväll som elitseriearena, 2006-09-21
»Kempevallen/Kempehallen 1939-2006
»Bilder på Kempevallens och Kempehallens utveckling genom åren

Tillkomsten

I Hasse Anderssons bok "Heart of Hockey" från 2006 tas ett mycket intressant skede i tillkomsten av Swedbank Arena upp. Det var ju nämligen så att Kempehallen redan sommaren 1995 hade renoverats för 8-9 miljoner kronor (finansierat av klubben) och då bl.a. fått en hylla med VIP-loger + serveringsmöjligheter på ena kortsidan, bättre siktlinjer för 3 av 4 läktare plus att hela hallen målades om i en varm röd färg.

Utvecklingen gick dock snabbt och redan 1998 låg ett nytt ombyggnadsförslag för Kempehallen uppe för styrelsebeslut. Förslaget innebar att en rad med loger skulle byggas även på den andra kortsidan. Förslaget innefattade dessutom sportpubar och innebar en större kostnad än det tidigare renoveringspaketet. Närmare 20-25 miljoner kronor talades det om, och MoDo skulle återigen finansiera detta självt. Förslaget föll, just på grund av den höga summan och att föreningen ändå inte skulle ha ägt hallen. Intäktsströmmar av de investeringar som föreningen finansierade hade inte varit garanterade rakt ner i dess ficka, dessutom hade alkohollagen säkerligen inneburit svårigheter att servera alkoholhaltiga drycker i en kommunal byggnad till annat än slutna sällskap.

Det blev alltså ingen radikal ombyggnad av den andra kortsidan i Kempehallen och MoDo hade därmed (omedvetet) valt en annan väg in i framtiden. Efter slutspelet 1999 fortsatte man istället med att göra om en stor del av denna kortsida till en sittplatsläktare, vilket följdes av två omgångar med sittplatsstolar i hörnen av stora ståplats. Det var nämligen tydligt att suget efter sittplatser var högt, medan ståplatserna till en genomsnittlig grundserieomgång endast tog slut till ca 40%.

Bristen på sittplatser i attraktiva lägen, kombinerat med kraftigt höjda spelarlöner under början av 2000-talet (med Färjestad och HV71 som starka pådrivare efter deras lyckade tidiga arenasatsningar) och förlusten av en tydlig huvudsponsor var alla faktorer som drev MoDo allt mer desperat framåt i en jakt efter nya inkomstkällor och kostnadsbesparingar. Dels kunde man se detta i mängden reklam på matchdräkterna, dels i internetforum i form av supportrars kritik mot svagare spelartrupper, men framför allt i en mycket tydlig ambition om att bygga en ny arena för a-lagets matcher och andra inkomstbringande evenemang.

Tidigt var Fenix Outdoor (med sitt varumärke Fjällräven) ute och uttalade sitt stöd för en ny arena och en informationsfolder om en ny "Fjällräven Arena" på Framnäsudden släpptes under 2002, där man bland annat kunde finna följande bilder på en hall som var tänkt att ta 6 500 åskådare.

 
 
"Fjällräven Arena".
Arkitekt: Arne Wistedt, Sweco FFNS.

Detta första förslag föll dock under 2002, när rädda politiker under ett valår inte vågade utlova ekonomiskt stöd till finansieringen. Nya planer, med lite mindre spektakulär yttre arkitektur, presenterades efterhand – men nya problem tillstötte under resans lopp då den uttalade namnsponsorn, Fenix Outdoor, tycktes allt mindre intresserade av uppdraget ju närmare ett förverkligande det kom. Det som kom att dra ut på det gröna ljuset för byggstart blev därför ett slutligt besked om hur finansieringen skulle se ut, men efterhand kom pusselbit efter pusselbit att falla på plats.

En totalkostnad på cirka 240 miljoner kronor för arenabyggnad, pålning och övriga infrastrukturanläggningar på Framnäsudden blev notan i slutändan, med en finansiering som i stora drag såg ut så här (de poster som gått att finna, den är ej komplett).

Arenabyggnaden
Eget kapital (MoDo HK + Forspro AB)	6 Mkr (aktiekapital)
Upplånat	175 Mkr
Varav:
- Örnsköldsviks kommun: 50 Mkr
- Kreditinstitut: ca 110 Mkr
- "Övriga" (Peter Forsberg?) ca 15Mkr
Övrigt (Loge-uthyrning m.m.)	ca 9 Mkr
Infrastrukturprojektet på Framnäsudden
Europeiska Unionen	25 Mkr
Länsstyrelsen Västernorrland	12 Mkr
Örnsköldsviks Kommun	13 Mkr

Källor: www.ornskoldsvik.se samt årsredovisningar för Evenemangsarenan i Örnsköldsvik AB.

Den slutliga finansieringen hade klubbats den 3 september 2004 (med Peter Forsberg som borgenär för låneskulder, bl.a.) och den officiella byggstarten skedde redan den 14 september eftersom inledande schaktningsarbeten inletts i augusti, innan finansieringen var klar.

Foton: Rickard Andersson i februari och april 2005.

Byggherrar för projektet var Skanska, ett bolag med god vana av arenabyggen över hela världen. Det enda missödet under bygget var att pålningen av den till stor del konstgjorda udden blev dyrare än beräknat. Till sommaren 2006 stod arenan som under byggtiden fått namnet "Swedbank Arena" (efter Föreningssparbankens nya koncernnamn) färdig efter en byggtid på ungefär 22 månader.

Den 15 mars 2006 spelades det som skulle visa sig vara den sista ordinarie tävlingsmatchen i Kempehallen för MoDo, då man vann den tredje kvartsfinalmatchen mot Färjestad med 3–0, inför 4 422 åskådare. Hallens siste målskytt blev Rastislav Pavlikovský.

Den 26 augusti 2006 lämnade så gamla Alfredshems IK Hörnett i f.d. Själevads kommun för att istället inta vad som tidigare var ÖSK-land i innerstaden. Invigningsceremonin var välbesökt, med runt 5 000 betalande/"betalda för" besökare som fick lyssna till bl.a. AIK-aren Robert Wells.

Under åren 2007-2008 genomfördes en del komforthöjande åtgärder i Swedbank Arena, bland annat lades klinkergolv även på Etage 2. Den stora investeringen var dock en ny mediaoktagon med större och skarpare bilder, samt nya resultattavlor som till slut ersatte de gamla som hängt med sedan början av 1980-talet i Kempehallen. Mediaoktagonen kunde köpas tack vare ekonomiskt stöd av gamle ordföranden Tore Erkén.

Det av finanskrisen senare hårt härjade Swedbank namngav under 00-talet inte bara arenan i Örnsköldsvik, utan dessutom Swedbank Stadion i Malmö samt Swedbank Park i Västerås. När det blev känt att även den nya nationalarenan för fotboll i Solna skulle heta "Swedbank Arena" växte spekulationerna om vad som skulle hända med arenanamnet i Örnsköldsvik. Lösningen presenterades i slutet av 2009 då Fenix Outdoor, nu ett mycket större företag än vad som varit fallet år 2002, tog över namnrätttigheterna från och med den 1 januari 2010 och 10 år framöver. Det nya arenanamnet blev "Fjällräven Center".

 

Byggnaden

Swedbank Arena är en mäktig syn i Örnsköldsviks stadsbild, och tack vare hur stadens gator är dragna syns den också på många platser i staden. Det ska väl inte påstås att den är ett arkitektoniskt underverk, men å andra sidan är det svårt att säga att den vanpryder stadsbilden med sina raka linjer och glasgavlar. Det som skulle kunna göras något åt är dock den långsidesfasad som vetter mot vattnet, idag endast en grå vägg, som tagen från första bästa stormarknad.

Entréhall/Etage 1

För en MoDo-supporter som kommer till fots längs Strandgatan och svänger in på Viktoriaesplanaden borde dock åsynen av den här kolossen, längst ute på udden, fungera som pulshöjare vilken dag i veckan som helst, sommar som grå oktober. Kommer du gående mot hallen en kväll får du antagligen se ljusspelet i entréhallen ("Active Light Field") som skiftar i olika färger. Väl inne i denna entréhall möts du snabbt av budskap om att köpa matchprogram och/eller lotter, på väggarna ges det intervjuer och reklam på storbildsskärmar. Entréhallen fungerar även som utställningshall och lokal för mindre evenemang.

Rakt fram finner du den nya, ljusa souvenirshopen där omsättningen numera sägs kunna komma upp i ett sexsiffrigt belopp på vissa slutspelsmatcher. Drar du dig åt höger kommer du att komma fram till en stor Hockeypub, med utsikt över Ö-viksfjärden och Varvsberget. Från Entréhallen tar du dig lätt uppåt i arenan via två trapphus, en hiss, samt ytterligare en bred trappa upp till Etage 2. Förutom vad som nämnts här så kommer du som åskådare inte att komma in i kontorsutrymmen, omklädningsrum samt förrådsutrymmen som också finns på Etage 1.

Etage 2

Väl uppe på Etage 2 har du god utsikt över folkvimlet som tar sig in i hallen, men här börjar också tillträdet till publikplatserna. Via 8 portar in i läktarskålen sker tillträdet till de dryga 3 000 sittplatserna och 1 200 ståplatserna på detta etage. Förutom detta finns fyra sportpubar samt en rad kiosker och kaffestånd utspridda över utrymmena bakom läktarna, sportpubarna finns i hörnen av byggnaden med utsikt över staden och Ö-viksfjärden. På den bortre långsidan har man varit frikostig med fönster mot fjärden och Höga Kustens nordligaste förgreningar.

Etage 3

Etage 3 kommer du in på ifall du är en av de 516 personer som får plats i de sammanlagt 48 logerna, eller är en av de 147 restauranggäster som kan sitta och se på hockey med något att äta och dricka. Restaurangen har även öppet till vardags och serverar en lunchbuffé.

Etage 4

Etage 4 ger tillträde till den övre läktarskålen och dess cirka 2 000 sittplatser. Egentligen var det tänkt att det skulle ha slutat där, med en total publikkapacitet på 7 200 personer, men ovanför dessa sittplatser på den bortre långsidan har man dessutom tryckt in sammanlagt 400 ståplatser för MoDos ungdomslag (250) samt för en sponsors anställda (150). Några av arenans mest prisvärda stolar hittar man för övrigt i hörnen av denna övre läktarskål, med god översikt utan att man tappar ett djupperspektiv på banan.

Etage 5

Etage 5 innehåller mediautrymmen, kameraplatser, kommentatorshytter, måldomare samt ett "säkerhetsrum".

Etage 6

Etage 6 ger tillträde till teknikbrygga och kontroll av diverse arenafunktioner i övrigt.

 

Åskådarhistorik

*=Högsta notering genom tiderna

*=Högsta notering genom tiderna.